Hur gör man i sandlådan?

Vart går gränsen mellan lek och att barn är taskiga mot varandra? Ikväll var vi i lekparken där två killar i 5-6 års åldern också var. Dessa killar var jätte gulliga mot Basti när de var ensamma men när de var tillsammans vet jag inte om de gick över gränsen och var taskiga mot Basti. De låtsades att de hade något på kinden som de pratade i och sa mayday mayday samtidigt som de skrattade åt Basti som försökte förklara att han heter Basti och de trodde att han sa att han hette bajs och gjorde sig roliga över det. Jag såg på Basti att han blev lite osäker, men verkade inte ledsen. Jag berättade för killarna att han säger att han heter Basti, men vet inte om de lyssnade. Jag vill inte att Basti ska bli osäker utan kunna stå upp för sig själv genom att vara trygg i vem han är, men vill samtidigt inte att han far illa på vägen dit. Det blir särskilt viktigt för mig då man i vart fall nu ser att han inte är som alla andra genom att han har lite hår men framförallt sonden. När man inte varit förälder tidigare blev detta en ny situation för mig att hantera och lära av, men tycker inte att det finns ett självklart svar i alla lägen utan att man måste nog lära sig att situationsanpassa sitt beteende.

Fredag den 13:e

Jag tror inte på det här med fredagen den 13:e och att det skulle betyda otur på något sätt. Men idag när jag tillsammans skulle ta hissen ner till vårt morgonmöte fastnade hissen, eller rättare sagt stannade den inte vid rätt läge vid dörrarna utan en bit upp eller en bit ner. Vi åkte däremellan upp till sjätte våningen för att sedan komma ner till källaren och där åkte vi upp och ner säkert 4-5 gånger innan vi tryckte på nödstopp så vi i vart fall stod stilla. Efter drygt 20 minuter kom en hissreparatör för att släppa ut oss. Jag är tacksam över att inte vara själv i hissen när detta hände eller att hissen var helt proppfull. Men hände detta för att det är fredagen den 13:e eller var det bara en tillfällighet?

Efter jobbet gick vi till lekplatsen hela familjen och njöt av solen. Det är underbart att man kan vara ute i parken utan att frysa. Basti lekte i sandlådan och åkte mycket rutschkana.

Därefter åkte vi hem och fixade fredagsmys, men tyvärr så blev kvällen inte så mysig då Djurgården kommer förlora idag.

Läkarna skulle ringa igår egentligen efter att Basti lämnat prover, men ingen hörde av sig. Jag ringde dit idag och bad dem ringa upp mig men tyvärr missade jag deras samtal när de ringde och då kunde inte jag ringa tillbaka till läkaren eftersom de inte ger ut några direktnummer utan jag fick ringa till avdelningen istället. Tyvärr lyckades vi inte få tag på någon läkare idag utan får försöka ringa avdelningen imorgon igen då vi måste få besked om fortsättningen av cytostatikabehandlingen som pausades i tisdags.

Glöm inte att följa ajabajacancer på Facebook och Instagram samt delta i vårt evenemang den 5/5 för att visa ditt stöd för barnen och deras familjer som drabbats av cancer. Utmana dina vänner att delta i evenemanget! Hur många kan vi bli som plåstrar den 5 maj?

Första gången han vaknar upp från en tupplur i vagnen är vi på sjukhuset för ett stick i fingret för att se hur hans blodstatus är. Det var inte ett populärt uppvaknande och Basti upprepar ”inte roligt” medan han ändå sitter stilla och gör precis som han ska. Efter att han fått en liten brandbil som stickpresent la han sig i vagnen och somnade om på fem minuter.

Andra gången han vaknar upp är vagnen helt omringad av små kompisar från förskolan. Alla vill att Basti ska vakna och några av barnen tycker att det är deras Basti. Detta var ett bättre uppvaknande även om han inte var förberedd på detta då det blev ett spontant besök idag. Först var Basti lite blyg och var mest som ett plåster på mig men tillslut lekte han lite med barnen i sandlådan mm. Så skönt att se honom i den miljön som är den rätta för honom och där han borde vara varje dag när vi jobbar eftersom förskolan är Bastis jobb.

Därefter blev det en promenad till Fältöversten och lek i Tessinparkens parklek. De höll på att plocka ihop när vi kom dit men vi var ändå kvar ca en timme då Basti körde bil, klättrade och åkte rutschkana. Att se sitt barn leka på lekplatsen är inget jag tar för givet längre utan det är ren lyx att mitt barn vill leka som andra barn och kan göra det dessutom. Tidigare har både viljan och förmågan saknats sedan han blev sjuk.

Händelserik dag

Vilken dag det var igår! Det var fullt ös nästan hela tiden. Vi började med att Micke och Basti gick till affären för att köpa frallor och därefter fixa frukost till oss. Sedan vid lunchtid begav vi oss till Skansen i det soliga vädret, det är väldigt skönt att gå längs vattnet ut till Djurgården. Basti hade sett fram emot att träffa lejonaporna så han började med att äta glass och titta på hur de lekte innanför glaset. Efter en tur hos de övriga djuren på akvariet skulle vi gå upp till de andra djuren men då var Basti trött igen så han somnade i vagnen.

Efter Skansen begav vi oss till söder för att leka i en lekpark tänkte jag men Basti sov hela tiden tills det var dags att bege sig mot Globen och matchen mellan Djurgården och Skellefteå. Basti gillade att få vara med oss och satt med stora ögon och klappade när första femman presenterades. Sedan orkade han bara sitta stilla halva perioderna medan han och Micke var i korridorerna runt Globen resten av perioderna och busade. Men gick ändå över förväntan.

Nu väntar jobb för mig på förmiddagen och sedan ska jag hänga med Basti. På förmiddagen ska Basti och Micke till sjukhuset för att lämna nya prover. Vi skulle egentligen åkt hem till Tove för att arbeta med ajabajacancer men sjukdom satte stopp för de planerna. Men om solen håller i sig så kanske det blir ett besök i lekplatsen idag istället med en vaken Basti.