Mycket händer

Igår var det en kväll för mig och Micke när vi blev bjudna på middag och musikal. Det här med partid är väldigt viktigt när livet är lite tufft och allt kretsar kring Basti och jobb. Det är många dagar vi bara ses någon timme innan det är dags för en av oss att sova med Basti medan den andra sover i vårt sovrum. Det är kanske så livet är i allmänhet när man fått barn men jag vägrar förlika mig med tanken att det som gjorde att det blev jag och Micke ska få försvinna helt. Jag vill inte enbart vara mamma och Micke pappa utan vi är så mycket mer än så även om det är vår huvuduppgift men birollerna är ändå viktiga. Vi jobbar på det här med vår tid för det är tyvärr inget som kommer av sig självt då det förutsätter att vi får hjälp med Basti och Leo. Vi har tur som har många runtomkring oss som hjälper oss med detta.

Idag var en dag för Basti. Vi träffade Bastis bästa kompisar från hans fd förskola som vi har träffat flera gånger efter han blev sjuk. Vi inledde med ett besök på Mc Donalds för att sedan fortsätta till Historiska museet där barnen sprang omkring. De kanske inte blev så kulturellt berikade men de fick vara i en ny miljö tillsammans. Det är väldigt roligt att se dessa tre barn leka och vilka olika personligheter de har. Basti är ofta som en liten farbror som inte tycker om höga ljud, blev väldigt stolt när den andra mamma sa ”lyssna på Basti” för det upprepade han ofta och han ber ofta om ursäkt om han tror att han gör fel. Vet inte om det är bra egenskaper och om han hade varit likadan om han inte blivit sjuk och spenderat så mycket tid med oss, men det är så det är just nu. Efter besöket på museet blev det fika hemma hos kompisarna. Medan barnen lekte kunde jag och deras mamma sitta och prata om livet. Sådant saknar jag ofta, en pratstund med en annan vuxen om livet. Även om vi självklart blev avbrutna hela tiden var det en värdefull stund för mig. Efter sex timmar tillsammans var Basti helt slut, han hann inte ens till hissen fem meter bort innan han sov i vagnen.

Tillbaka till igår. Det var en stor dag för AjaBajaCancer då det var ett år sedan namnet bestämdes. Jag hade en förfrågan ute i sociala medier om namnförslag och fick många bra alternativ men fastnade för farfasters förslag AjaBajaCancer. Då visste jag inte vad jag skulle göra med namnet men köpte domännamnen och väldigt snart efter pratade jag med Tove och därefter gick det fort med att bilda föreningen och dra upp riktlinjer för vårt arbete. Är så tacksam över det samarbetet jag, Tove och Katties har. Vi är väldigt olika men har samma grundtankar vilket gör att vi kompletterar varandra och samtidigt har vi högt till tal så att vi får ett bra resultat i det vi gör. Vi har hunnit påbörja ett väldigt bra arbete men finns fortfarande så mycket mer att göra vilket vi hoppas kommer med tiden även om otåliga jag gärna hade haft allt klart redan i förrgår. Tillsammans och med allas stöd kommer vi komma långt tror jag eftersom vår drivkraft är att underlätta vardagen för barn med cancer och deras familjer, något vi alla brinner för. ❤️

En reaktion på ”Mycket händer

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s