3 årskontroll

Närmar mig BVC och alla minnena från när Basti var liten kommer fram. Senast vi var där var några månader innan han fick sin diagnos. I väntrummet finns det många föräldrar med sina små guldklimpar och för första gången är det jag som har det stora barnet. Basti leker i väntrummet och tycker det är lite spännande med de små bebisarna eftersom han är en storkille nu som han brukar säga.

När vi kommer in på rummet hos Olivia blir det väldigt många blandade känslor för min del. Basti tycker det är jätte spännande och kan lägga pussel mm. När hon sedan vänder sig till mig och frågar ”hur mår du?” Då brister det för mig och ögonen fylls av tårar. Ibland kan den frågan framkalla så mycket känslor som inte kan hanteras och i andra lägen stålsätter jag mig och det är inga problem. Men den här gången rullade tårarna ner för mina kinder medan Basti lekte i rummet och var jätte duktig. I en miljö med många minnen från innan han blev sjuk, påminnelsen om alla små bebisar och lite sömn var ingen bra kombination idag. Eller kanske det var bra för det visar att det finns så mycket som pågår innanför skalet som antingen förträngs eller som är under kontroll oftast men som behöver bearbetas aktivt och inte bara ligga där och gro för att ibland tränga fram lite för att ibland explodera. Nu skulle hon skriva en remiss till någon att prata med så får vi se vad det leder till.

Även Basti skulle fått en remiss till logoped om det inte vore för att den redan är skriven på NKS i förra veckan. Basti pratar väldigt ofta och mycket men tyvärr är det svårt för oss runtomkring att förstå alla gånger. Om detta beror på cellgifter, att han är hemma och inte utmanas av kompisar och lärare eller om det skulle blivit så ändå är inget vi vet i dagsläget men det är bra att kolla upp och få hjälp.

Jag är även orolig för att han ska hamna efter sina jämnåriga kompisar vad det gäller utvecklingen och kunskapen de får på förskolan. Jag ser hur de pratar om bokstäver, siffror, matematik, ritar ansikten mm på förskolan genom veckobreven vi får. Jag hoppas verkligen att Basti kan börja på förskolan snart, i vart fall några timmar så att han får del av den pedagogiken också. Ska även försöka höra av mig till förskolan för att se om de kan visa och lära mig så att jag vet hur jag ska göra hemma med Basti på bästa sätt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s