Disney on Ice

Först ville jag att vi skulle köpa biljetter till Disney on Ice för vår familj i höstas men efter överväganden tyckte vi inte det var hållbart direkt efter jul men när vi då fick chansen att gå med Barncancerfonden blev jag väldigt glad och tacksam. Jag förberedde Basti genom att visa klipp på YouTube och han verkade uppskatta det han såg vilket gjorde att mina förväntningar var ganska höga kan man säga och jag har dessutom velat gå på detta redan innan vi hade Basti kan tilläggas.

Basti var väldigt trött i morse och somnade nästan på bussen men höll sig vaken. Vi fikade/åt frukost innan showen skulle starta och Basti var då på bra humör. När vi kom in på Globen var barnvagnsparkeringen på motsatt sida av entrén än våra platser vilket innebar att vi behövde gå en bit och gå i trappor mm men vi klarade av det och Basti ville inte ha några leksaker eller liknande innan showen. När vi trängt oss förbi hela raden, då vi kom i sista stund, var Basti lugn och förväntansfull. Han satt helt förtrollad och tittade på Musse, Mimmi, Långben och Kalle Anka. Ögonen var stora som tefat och han upprepade vad figurerna sa. När Lejonkungen var framme var det lite läskigt så då höll han mig i handen. Därefter tror jag det vände, då ville han till vagnen för att sova och det NU! Han grät och skrek men jag upplevde inte att vi då kunde ta oss därifrån samt att jag verkligen trodde han skulle uppskatta det som skulle komma. Han satte sig i mitt knä och var så motvilligt tyst och tittade på showen samtidigt som han myste upp sig i mitt knä. I pausen ville han ha dricka och även popcorn. Jag balanserade upp för trapporna med alla saker och Basti för att sätta oss på platser högre upp och närmare trappan, var ju inte fullsatt. Till en början fortsatte Bastis tjat om att han ville åka hem men han tittade ändå intresserat på showen. När det sedan var Frosts tur på isen då släppte han alla tankar på att åka hem, han satte sig i stolen med sin popcorn som han tidigare försökt sparka ut och njöt av de nummerna. När det sedan var slut ville han inte riktigt gå hem och då kände jag ändå en trygghet av att jag var bestämd om att vi skulle vara kvar. För visst skulle jag kunna gjort det lätt för mig och bara gått därifrån när han ville, var ändå för hans skull vi var där, men kände samtidigt att han skulle missa en massa roliga saker som jag visste att han skulle uppskatta. Livet med barn blir inte alltid som man tänkt när man ska hitta på saker men om man försöker hålla lugnet kan det bli bra ändå. För ett par veckor sedan skulle jag aldrig klarat det men idag hade jag en bra dag och tror även Basti hade det om man frågar honom.

Tack Barncancerfonden för detta minne tillsammans med Basti.

2 reaktioner på ”Disney on Ice

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s