Tar på psyket

Att vara instängd i ett rum med sin treåring tar på psyket. När läkaren kom vid 14 för ronden trodde jag att det var positiva besked hon skulle lämna så att vi kunde åka hem imorgon, men då blev beskedet att vi får åka hem tidigast på söndag. Han har intravenös antibiotika tills imorgon och därefter oral antibiotika och då vill de ha koll på honom ett dygn till. Hans immunförsvar är nästan obefintligt varför de vill ha kvar honom med antibiotika då de funnit virus i luftvägarna som man vill hjälpa kroppen att hantera så det inte utvecklas till något annat. Cellgifterna är pausade tills värdena har vänt vilket de borde gjort till nästa vecka.

Att vara på ett sjukhus ”långt” hemifrån och utan möjligheten att vara i korridorerna är jobbigt. Vi kan gå ut men där regnar det och blåser vilket inte alls känns lockande att ta med en sjuk Basti till. Så vi är här inne på rummet och försöker få tiden att gå utan att bli galna. Micke kan inte komma förbi då han måste ta hand om Leo.

På Instagram läser jag om andras julpyntande och julbak tillsammans med sina barn vilket framkallar en avundsjuka inom mig. Vi hade också planer på att sätta upp julsakerna hemma och baka den här helgen men återigen går planerna i kras, även om det inte är hela världen utan vi får göra det nästa vecka istället eller på söndagkväll beroende på när vi kommer hem och hur orken känns. Men den här julen som vi sett fram emot med allt mys innan julafton har fått en grusad start men då kan det förhoppningsvis bara bli bättre.

En reaktion på ”Tar på psyket

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s