Superhjälte

”Jag har inte cancer”

Påväg till sjukhuset när han sitter i vagnen påväg till sista behandlingen sitter han och upprepar för sig själv. Han är så liten men förstår ändå så mycket.

När vi kommit in på rummet och en sköterska kommer för att hälsa och välkomna samt sätta på bedövningsplåster får Basti spel. Han klamrar sig fast kring Mickes hals och säger att han vill åka hem, han var klar med detta nu tycker han. Tillslut kom plåstret på och han började springa runt i korridorerna, när vi passerade köket kom han på att han var hungrig. Då var det bara att lyfta upp honom och trots all gråt och skrik om hungrig i magen var det bara att gå in på rummet till stundande kontroller. Basti ville inte samarbeta vid kontrollerna och det var mycket skrik, än värre blev det när sköterskan kom in för att sätta nålen. Han skrek hysteriskt och ville inte ha någon nål. Vi försökte locka med olika program på plattan men han låste sig totalt så länge han såg nålen. Eftersom sköterskan inte ville tvinga honom mer än nödvändigt och tyckte att det kändes som ett övergrepp mot Bastis samtycke för sin egna kropp lämnade han rummet några minuter, men nålen måste sättas för att kunna ge mediciner. Tillslut bestämde Basti att han ville gå till ett behandlingsrum istället. Där inne såg han förberedelserna för sondbytet och fick återigen panik ”inte slangen i näsan, inte min näsa”. Jag fick förklara att det inte är slangen nu utan nålen. Även om han skrek lyckades jag tillslut få honom att ligga på mig på britsen och jag höll fast hans spända kropp medan han grät och sa att han inte ville, men hur ska man göra då vi måste?!

Basti har aldrig reagerat som han gjorde idag tidigare utan brukar motvilligt ändå samarbeta. Jag vet inte om det är åldern eller för att det var länge sedan sist som han reagerade såhär men jobbigt var det. Fortsätter det så här kommer det bli långa dagar här på sjukhuset.

Sövningen gick bra och är förhoppningsvis den sista han behöver göra nu med tanke på cancern. Han busade med sina superhjältar hela vägen till drömmarnas värld. Mitt lilla hjärta är så tapper och det gör så ont att behöva tvinga honom till saker han inte vill ❤️

6 reaktioner på ”Superhjälte

  1. Dom har gjort en undersökning bland ungdomar som haft leukemi när de var barn, ställt frågan om vad de tyckte var värst under hela behandlingen. Svaret har varit övervägande, när plåstret skulle av från porten. Det har kännts som en liten tröst för mig som mormor att det inte varit fullt så traumatiskt för barnen som vi tror.

    Liked by 1 person

  2. Vår stora Superhjälte mitt hjärta brister när jag läser detta tycker det är så synd om alla dom som måste genomgå detta alla är hjältar och nu får vi hoppas att Basti inte får så mkt. biverkningar. Långt avstånd men i mina tankar finns han alltid❤️😘

    Liked by 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s