Han ville inte äta särskilt mycket igår och efter vi hälsat på Leo stannade vi för att äta middag men Basti ville bara fortsätta sova. Vi reflekterade inte så mycket på det då han inte sovit tidigare under dagen. När vi sedan skulle åka hem var han kokhet och hemma konstaterade vi att han hade nästan 40 graders feber. Efter samtal till avdelning 12 fick vi åka direkt till akuten. Cancersjuka barn måste alltid gå via akuten på Nya Karolinska om barnen blir dåliga. Även om vi får ett rum direkt är det inte roligt att spendera tid i de kala rummen som inte ens har två stolar till föräldrarna och sängen är så smal att det är svårt att dela med sitt barn. Vi kollade på Idol medan vi väntade på nålsättning och därefter på resultaten från blodproven. Det var inget i blodproven som tydde på något annat än virus, men de behövde ett urinprov.

Vi väntade i tre timmar på detta urinprov, tillslut gav vi upp när vi testat allt. Läkaren sa att vi kunde komma tillbaka på förmiddagen istället när vi fått ett urinprov hemma. Är inte det lättaste att ta urinprov på en liten kille med blöja, men allt var bättre än att vara kvar på akuten efter 4 timmar.

Då blev Basti så ledsen, från att ha velat ha blöjan på och velat åka hem blev han besviken på sig själv att han inte kunnat lämna urinprov. Förstår ni vilken press denna lilla hjälte sätter på sig själv trots att vi sa att det inte gjorde något, men han hade ju förstått tidigare att vi ville att han skulle kissa. Det gäller för oss att vara vaksamma på detta och stötta honom ordentligt så det inte blir något negativt av det. Han fick en liten stund till på sig tills nålen var borta. Då efter någon minut kissade han äntligen i koppen! Tror inte ni förstår, om ni inte själva varit där, hur glada vi blev för att han kissade.

Inget tyder på att det är något annat än ett virus vilket är skönt även om Basti hade 39,5 i feber när vi kom hem och 39,2 nu på morgonen. Vi hoppas alvedon hjälper så han snart är frisk igen.