Nålar

Han skriker av smärta under leken och bara fortsätter skrika och gråta samtidigt som han tar sig över nålen hysteriskt mitt under leken. Han fortsätter gråta och visar tydliga tecken på smärta flera minuter vilket kändes som en evighet. Vi fick ringa på en sköterska och det visade sig att nålen åkt ur en bit från porten och när hon försökte spruta i natriumklorid skrek han igen av smärta. Jag vet att min lilla kille inte är någon som gråter och säger att något gör ont om det inte faktiskt är så. Han kan trilla och slå sig många gånger då jag förväntar mig att han ska börja gråta men oftast bara reser han sig upp och kör vidare, så därför vet jag att när han agera såhär måste han ha riktigt ont, visst kan han låtsas gråta om han inte får som han vill men detta var något helt annat. Efter ett tag lugnade han ner sig i min famn och vi fick gå in i ett behandlingsrum. Basti låg på mig medan de tog ut nålen ordentligt och det började blöda lite, eftersom jag är känslig mot blod är det bara att bita ihop och tänka på något annat. Basti ville inte alls vara där utan jag fick hålla i honom ordentligt i armarna och en sköterska höll fast benen på honom för att han skulle ligga stilla. Den här gången blev det ingen bedövningssalva då de satte nålen för det fanns inte tid för det då droppet var tvunget att vara på. Efter att första nålen var satt och Basti skrek ”nej mamma, inte mer nu, inte roligt” märkte sköterskan att den inte fungerade då han var svullen över porten. Det var bara att dra bort den nålen också för att sedan direkt sätta dit en större. Basti fortsatte att skrika och uppmuntra sitt mantra tills allt var klart och jag höll mitt stadiga grepp. Kändes som en väldigt lång tid men tror det gick ganska snabbt ändå. Min reaktion för att hantera detta är att få ett leende på läpparna, tror det är en stressreaktion för att klara av att vara i situationen då ens barn har ont och man måste tvinga dem både psykiskt och fysiskt att vara kvar i situationen och genomgå sakerna. Det som är positivt dock är att han nästan direkt efter allt är klart med nålar och plåster, sätter sig upp och ser en doktorsväska i behandlingsrummet som han vill titta på. Så oerhört skönt att barn oftast lever i nuet och när han fick en vattenpistol för att han varit så duktig var lyckan total. Min älskade Basti är en superhjälte och en riktig kämpe. Precis som alla sjuka barn som tvingas gå igenom saker de inte borde behöva som barn. Nu hoppas vi på en bra fredag och att tiden går fort tills vi får åka hem.

5 reaktioner på ”Nålar

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s