Fem år

Jag minns det som igår, hur jag vaknade upp på morgonen efter att knappt sovit en blund efter kvällens middag med mina vänner. Min svägerska och jag bodde på hotell och hennes start för oss den dagen bestod av träning på rummet, promenad till blomsteraffären som var stängd och efterföljande frukost med mycket frukt då jag var så spänd att det var svårt att äta något överhuvudtaget. En underbar fotograf kom till hotellet och följde våra förberedelser då min svägerska förvandlade mig till en prinsessa för en dag. Jag minns fortfarande hur vacker jag kände mig den dagen och trots vissa saker som inte gick som de skulle så kunde de inte rubba den dagen för mig. Jag minns nervositeten när jag mötte pappa vid kyrkan och när musiken började spela. Jag överraskade Micke genom att byta ut ingångsmusiken till ”Du är allt” för det var min gåva till mannen jag skulle gifta mig med den dagen. Sedan minns jag inte så mycket av hur jag kom fram till altaret förutom att det kändes som benen inte skulle bära mig, men fram till altaret kom jag. Vi hade en fantastisk solist som sjöng varsin låt som jag och Micke valt. Allt kändes så väldigt bra, även om Micke fick kyrkan att skratta när han tog sig friheter vid kyssen.

Efter vigseln åkte vi för att fotograferas på olika ställen innan vi mötte upp våra nära och kära för en underbar eftermiddag och kväll. Alla fina människor som var där för vår skull denna fina dag i augusti betyder väldigt mycket för oss. Kvällen passerade med middag, tal, lekar och lite dans precis som vi ville ha det.

Jag hade även turen att få lite regn i slöjan vilket kanske är den turen som gör att vi fortfarande är gifta trots alla utmaningar vi har varit tvungna att tackla dessa år. Livet är ingen dans på rosor och vi har nog fått kämpa lite extra hårt mot vad som är brukligt. Vi har kämpat med att först få vår älskade Basti och därefter fick han cancer, men även utöver detta har vi kämpat med olika saker som våra nära och kära känner till. Jag är så oerhört tacksam att vi lyckats hålla ihop trots allt och utan vår kärlek till varandra hade det nog inte varit möjligt men vi kämpar varje dag.

Micke är en oerhört fin man och tillsammans kompletterar vi varandra väldigt väl. Han är oftast den sociala killen som inte är rädd för att göra fel då han ändå alltid löser situationerna på ett eller annat sätt medan jag är mer reserverad och mån om att göra rätt direkt. Micke har dock lärt mig att släppa lite på denna rädsla och att allt löser sig även om det kanske inte blev som jag tänkt från början så kan det ändå blir bra. Även i våra roller som föräldrar är vi olika och komplettera varandra väl, jag är nog den lite tråkiga som ger en trygghet och lugn då jag har koll på det mesta medan Micke har den busiga sidan men är väldigt duktig på att prata med Basti och ge honom en annan trygghet än den jag ger honom. Vi är helt enkelt ett väldigt bra team och jag är så tacksam för att jag funnit honom och att vi finns där för varandra både i bra och jobbiga stunder. Tillsammans och med allas stöd runtomkring oss ska vi få många många bra år tillsammans framöver och fira fler bröllopsdagar.

5 reaktioner på ”Fem år

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s