Gnälligt barn

Jag känner mig trött och tung i huvudet medan Basti är väldigt gnällig, det är ingen bra kombination. Får han inte som han vill bara skriker han och gråter men även när han får som han vill är han inte riktigt nöjd. Jag hoppas att det beror på att hans nivåer av kortison inte är i fas än så att han snart blir sig själv igen för denna missnöjda kille är jag inte van vid. Jag försöker att trösta och förstå vad han vill men känner mig inte tillräcklig då jag inte kan göra honom nöjd.

Det gav lite energi att i vart fall komma ut en sväng i den underbara solen, men Basti ville bli buren en stor del av promenaden i stan och han väger en hel del just nu. Vi får se om Micke har träningsvärk imorgon efter att ha burit honom så långt.

En reaktion på ”Gnälligt barn

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s