Tillbaka

Vi vaknade tidigt då jag för 10 dagar hade bokat sjukresan till kl 7.30 eftersom Basti skulle vara på avdelningen kl 8. Men det kom ingen taxi förrän vi ringt och avbokat den för att boka en annan istället. Vi kom 1 timme och 15 min senare än tänkt till avdelningen men det gick bra ändå. Det märkliga är att när vi är framme på sjukhuset ringer den första taxin som skulle komma 7.30 och säger att han är framme. Man undrar ju vad de har för system för sjukresor när det fungerar så dåligt. Taxichauffören berättade att det är ny upphandling till hösten. Vi hoppas att den blir bättre så att det inte blir som idag att många som kör taxi inte vill ha färdtjänstresor för att det ger för lite pengar.

Känns märkligt att komma hit igen med stor väska för övernattning några dagar. När vi lämnade för två veckor sedan kändes det som vi vunnit på lotto och som man flög fram genom korridorerna till hissen. När vi kom idag kändes det nästan overkligt. Vi var ju klara med den här tiden med övernattningar på sjukhuset kändes det som. Vi har precis börjat vänja oss vid att vara hemma och få livet att rulla även om det inte är som tidigare. Jag vet att vi förhoppningsvis inte behöver vara så många dagar på sjukhuset den här gången och jag vet att det kommer många sådana här perioder med övernattningar på sjukhuset men på något sätt hade jag lurat huvudet känns det som. Jag hade börjat fixa till lite hemma för att få en nystart, köpt lite nya kläder och börjat rensa i skåp och garderober. Känns som man blir lite lurad på allt när man är tillbaka igen, särskilt när även Basti varit så mycket piggare.

Personalen på avdelningen kände dock inte igen Basti riktigt då han på de här två veckorna fått tillbaka mer glädje igen och skrattade och busade på rummet när de skulle ta kontroller och blodprover. Det som var jobbigt var att sätta plåster med bedövning, vilket framgår av bilden, men det känns ju inte ens. Han ville leka lite i lekrummet innan han sövdes och hade en helt annan glädje än senaste tiden vi varit här på avdelningen. Jag hoppas verkligen att det håller i sig på detta sätt så att vi inte får så mycket bakslag.

Basti fick sövas uppe på avdelningen idag och han satt i mitt knä medan de förberedde allt och väntade på narkospersonalen. Basti var hela tiden med på vad de gjorde i rummet och ville känna på saker och var nyfiken. De hade fiskar och sköldpaddor i taket vilket framkallade minnena från Fjärilshuset och tigern vilket han berättade om innan han fick den vita sovmjölken och somnade i min famn. Jag fick hjälp med att lägga över honom på britsen och därefter lämnade jag rummet. När jag gick gjorde de benmärgsprov, ryggmärgsprov, gav cellgifter i ryggmärgen samt bytte nål och sond. Nu ligger min älskade son i rummet med observation av sköterska så att han får sova en stund till. ❤️

3 thoughts on “Tillbaka

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s