Kaos

Hade ett missat samtal när jag vaknade idag då klockan ringde för att Basti skulle ha medicin klockan 8. Det visade sig att vi skulle vara på dagvården 8.30. Jag fick ringa tillbaka till dagvården och vi bestämde att jag skulle boka en taxi och komma så fort som möjligt. Jag hoppade in i duschen och packade en väska då jag lärt mig att man aldrig vet vad som händer och blir vi kvar på sjukhuset måste vi ha lite saker med oss i vart fall. Hemsjukvården kom mitt i allt och Basti var arg som ett bi. Han ville bara sova, jag förstår honom för det ville jag också. Vi lyckades koppla ifrån droppet och ge all medicin trots att han fäktade med armarna och sparkade med benen. Jag lyckades även få på honom andra kläder och ytterkläder. Micke hjälpte oss i detta kaos att boka sjukresa. När taxin kom så var jag helt slut. Kom till avdelningen ca 9.20 och vi fick ett rum där. Basti fick en spruta i benet och nu måste vi vänta här till 13 för att se så att han inte får en reaktion.

Natten var väldigt jobbig, först ville Basti inte sova för att han sovit för länge och för sent på eftermiddagen/kvällen. När han väl somnar vid cirka 23.30 så vaknar jag vid ca 1.00 av ett skrik. Basti har så ont i benen av att vi minskat smärtlindringen antagligen. Så då fick vi ge lite mer smärtlindring så att han kunde somna, som det känns nu kommer vi inte kunna ta bort metadonet som vi hoppats nu.

Utöver detta så åkte Micke till vårdcentralen och det visade att han har halsfluss. Så nu är vi rädda att jag och Basti ska bli sjuka. Micke smittar tydligen i 48 timmar nu när han påbörjat antibiotikakur. Hur gör vi om även jag bli sjuk?

Jag känner mig helt slut i allt detta. Basti var så trött och ville bara att jag skulle gå runt runt i korridorerna och inte vara på rummet. Till slut efter att ha pratat med kuratorn som frågade hur jag mådde brast det en aning och tårarna kom. Därefter gick jag till rummet och satte Basti i sängen men han bara skrek så jag kunde inte gå på toaletten ens. Satte mig sedan i fåtöljen på rummet med honom i famnen och först skrek han i cirka 5 minuter men sedan somnade han. Känns som det är väldigt tufft just nu.

5 thoughts on “Kaos

  1. Vad bra att Micke fick behandling så snabbt. Och att du tar emot stöd. Så fint att ni kom iväg till Fjärilshuset också. Basti ser starkare ut på dina fina kort på honom. Han är verkligen en kämpe! Förstår att det är tufft. Om snön ligger kvar kanske han får stå på ett par skridskor den här vintern. Han kommer säkert att växa ifatt snart. Min mellanson åt dåligt och hade flera olika allergier. En gång frågade en flicka honom om han var kortvuxen.. Svaret: Mitt kalsongludd är smartare än vad du är! Nåja. Idag är han längre än jag och tar 120kg i marklyft vilket han är mkt stolt över. Tänker på er. Ni kämpar tillsammans. Inte mkt som kan slå det. Din kollega

    Liked by 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s